Vem var Shakespeare?

I mer än 100 år har det diskuterats om vem som egentligen skrev Shakespeares alla dramer och sonetter. Den här bloggen behandlar de senaste rönen på området – jämte de gamla.

Namn:
Plats: Stockholm, Sweden

Jag har forskat kring Shakespeare på fritiden sedan 1970-talet och senare som pensionär skrivit boken "Hamlets hemlighet". Med hjälp av koncordansen över Shakespeares alla ord har jag analyserat hans kunskaper på olika fackområden.

20070121

Köpmannen från Stratford som dramatiker och poet – en litterataurhistorisk skandal

Det litteraturhistoriska etablissemanget framhärdar fortfarande år 2007 i sin syn på författaren William Shakespeare som identisk med köpmannen William Shakspere från Stratford-upon-Avon. I beaktande av väl belagda fakta kring Stratfordmannen är denna teori inget mindre än en vetenskaplig skandal.

Nedanstående fakta har till största delen redovisats i en bok av paret Gösta Friberg och Helena Brodin Friberg.

1. Borgarsonen från Stratford använde aldrig någon av namnformerna Shakespeare och Shake-speare. Pjäsförfattaren/poeten kallade sig å andra sidan aldrig Shaks­pere, Shagspere, Shaxpere eller Shackspere. Shakspere var ett ganska vanligt namn i England kring år 1600; dopnamnet William var mycket vanligt.

2. Det finns inga bevarade uppgifter om William Shakspere från perioden 1582-1592 då minst ett tiotal då anonyma Shakespearedramer uppfördes i London. År 1596 misslyckades skattmasen med att hitta Mr. Shakspere i London. Det finns ingen uppgift om att någon skulle ha sett honom skriva pjäser eller dikter eller spela någon roll i någon teaterpjäs..

3. Vad som finns belagt är att ”Willelmus Shackspere” den 22 maj 1592 lånade ut sju pund till en viss John Clayton och år 1600 lät han stämma samme Clayton inför rätta för att få tillbaka sina sju pund plus upplupen tioprocents ränta. (Sju pund år 1600 motsvarade ca 3 500 kronor år 2007.)

4. År 1596 söktes Shakspere på nytt förgäves av skattmasen för en skatteskuld och 1597 anklagades han för skattesmitning. 1598 och 1599 sötes han förgäves för nya skatteskulder.

5. Den 29 november 1596 sade sig viss William Wayte vara hotad till livet av William Shakspere (i dennes egenskap av ”torped” åt den ökände skurken Francis Langley). Wayte anhöll därför om polisiärt skydd mot Shakspere.

6. År 1597, vid 33 års ålder, köpte Shakspere det näst finste huset i Stratford för en köpeskilling motsvarande mer än 250.000 kronor i 2007 års penningvärde.

7. År 1598 konstaterade myndigheterna i Stratford att ”William Schackspere” hade samlat ett lager av spannmål under en hungersnöd. Samma år mottg ”Mr. Shakspere” 10 pence (motsv. 20 kr) för ett vagnslass sten.

8. I maj 1599 omtalas William Shakspeare som en av Globeteaterns aktieägare (inte skådespelare eller pjäsförfattare).

9. År 1600 nämns ”Willelmus Shacksperare” som ”delinquent” (brottsling) i skatte­myndigheternas rullor.

10. Det enda skrivna av William Shaksperes hand är sex darriga namnteckningar som tyder på stor svårighet att handskas med bläck och penna.

11. I Shaksperes detaljerade testamente nämns inga böcker eller manuskript.

12. Shaksperes båda döttrar var analfabeter – i bjärt kontrast mot ett antal kvinnor i Skakespeares dramer. Dessa läser, skriver brev respektive agerar som juris doktor (nämligen Portia i Köpmannen i Venedig).

13. Shakspere finns inte nämnd som elev i Stratfords grammar-school eller i universi­tetens rullor. Han är inte heller noterad för någon utlandsresa.

14. Det finns ingen uppgift om att Shakspere skulle ha sålt något manuskript – trots att det finns belagt att andra personer mottog pengar för texten till en Shakespeare-pjäs. Inte heller finns belägg för att någon av Shaksperes arvingar skulle ha sålt någon sådan text.

15. Vid Shaksperes död var 20 av Shakespeares pjäser fortfarande opublicerade. 18 av dessa publicerades 1623 och två ännu senare. En av 1623 års pjäser innehåller ändringar uppenbarligen gjorda efter Shaksperes död.

16. När Shakspere dog år 1616 publicerades inte en enda hyllningsdikt till hans ära – till skillnad från vad som var brukligt på den tiden. Dramatikern Beaumont som dog samma år begravdes under nästan statsmannalika former.

17. När drottning Elisabet dog år 1603 publicerade alla författare hyllningsdikter – utom Shakespeare.

18. Historikern William Camden omnämner inte Shakspere i uppräkningen av kända personer i Stratford-upon-Avon (i boken Britanina 1610). Inte heller nämner han Shaksperes död i sin dagbok från 1616. Vid ett annat tillfälle hyllar han däremot ”Shake­speare” som en av sin tids stora författare. Camden var dock inte okunnig om Shaksperes existens; han var en av de tjänstemän som hade signerat köpmannen William Shaksperes ansökan om adelsvapen.

19. För att summera: Det finns inga dokument som styrker att någon under Shaksperes livstid skulle ha betraktat denne som vare sig författare eller skådespelare.

20. Det var först 20 år efter Shaksperes död som han identifierades med författaren William Shake-speare i Första Folion som bevisligen innehåller lögnaktiga påståenden.